Astrologi och etik

Som astrolog ges man möjlighet att få en inblick i andra människors liv som de själva inte alltid har inblick i. Man kan kika bakom fasader och masker och hitta dolda gömmor som kanske helst ska vara dolda eller som behöver komma fram. Den som bestämmer det är givetsvis personen själv. De som inte tror på astrologi tycker självklart att detta är rena löjan – kom inte här och inbilla oss att det går att se, utifrån planeter och stjärnor, hur människor är inuti och hur deras liv kommer att te sig. Det tror vi inte på. Men för oss som faktiskt tror på möjligheten och som dessutom har kunskapen – följer också ett ganska stort ansvar. Då handlar det om integritet och om att inte missbruka sina förmågor.

Enligt mitt sätt se det finns två viktiga aspekter av det här. Vi har dels en människa som faktiskt önskar att få sitt horoskop ställt och som använder astrologen till att reda ut vem hon är och hur hon kan använda sina förmågor på bästa sätt, liksom hur hon kan vända sina tillkortakommanden till något positivt. Och så vidare. Men vi har också människor som inte alls begär att få sina horoskop ställda eller tolkade av en astrolog som kanske aldrig har träffat dem. Offentliga personer. Kändisar. Allmängods..?

För min del är jag väldigt strikt när det gäller vad jag delger en person som kommer till mig för att få sitt horoskop tolkat. Liksom många andra astrologer skulle jag inte ge några dödsdomar eller besked om allvarliga sjukdomar eller liknande. Det finns det läkare som gör. Och jag är inte helt säker på att man kan se det i horoskopet heller, förresten. I det astrologiska samtalet försöker jag hjälpa personen ifråga att ta bättre vara på sina resurser och att se sig själv. Att hennes liv blir mer ändamålsenligt.

Vad gäller den andra aspekten har jag samma regler ifråga om ovanstående, men är mer nyanserad när det gäller vad man får tolka och inte. Min uppfattning är att offentliga personer i de flesta fall är offentliga antingen i kraft av sin position eller av egen vilja. Det finns alltså en mening med att de har sitt kändiskap. Och genom det blir de också intressanta för allmänheten. Förhållandet till media brukar bölja fram och tillbaka, där de stundtals älskar offentligheten och stundtals värjer sig från den.

Som astrolog försöker jag hålla mig till de egenskaper som har med människans position att göra. När jag skrev inför riksdagsvalet 2010, till exempel, var det partiledarnas förmåga att samarbeta, deras driv, deras sätt att kommunicera osv som stod i fokus. Privatpersonerna var inte viktiga i det sammanhanget.

Vad gäller kungafamiljen, som är ofta förekommande på min blogg, är det två sidor som interagerar, enligt mitt sätt att se det: den helt offentliga och den delvis privata sidan. Hur kungligheterna fungerar som representanter för vårt land är givetvis viktigt och kan studeras i horoskopet: vilket intryck ger de, vad kan de åstadkomma. Men när deras privatliv också påverkar den offentliga rollen, vilket har skett under den senaste tiden, är även detta något som blir intressant för allmänheten. Vad de gör inom husets fyra väggar är dock inte något som påverkar deras offentliga roller.

Vad man måste göra i de här sammanhangen, tycker jag, är att balansera mellan det som är privat och som sköljer över på det offentliga. Det ska ändå finnas ett samband mellan det jag skriver och det som personen så att säga är känd för. Händer det saker i kungens liv som man kan se en viss benägenhet inför i horoskopet, så kan det väl vara intressant att påpeka det utan att dra alltför höga växlar. Sen kan det självklart finnas en hel del kuriosa i horoskopet, som mer blir till en kul grej. Men att göra narr av någon är ändå inte syftet.

Jag tycker alltså inte att det är fel att ställa horoskop för offentliga personer så länge det jag talar om handlar om deras offentliga roll. Huvudsaken är att man gör det med respekt för personen ifråga och inte hänger ut någon. Det bästa är ju om personen själv känner igen sig och får sig ett gott skratt.

#kungafamiljen #offentligapersoner #astrolog #astrologi #etik