Bebis-astro Så blir första tiden med din bebis
- Astrolog Lotta Rannevid
- 30 jan. 2012
- 10 min läsning

Många är de föräldrar som har önskat sig en manual för sin bebis den första tiden, särskilt inför den förstfödde men även för eventuellt efterföljande syskon. Ingen unge är ju den andra lik! Och just som man tror att man börjar få kläm på vem den nya lilla krabaten är, den som på två dagar har kullkastat alla de tio senaste årens inarbetade rutiner, blir ungen en helt annan. Vad ska man göra? Jo, man kan höja blicken och, föralldel, be en stilla bön om vägledning, men framförallt ta en titt på stjärnhimlen och se vad den har att säga om nytillskottet i familjen. Så vi gör det, helt enkelt.
Väduren Om ni som föräldrar hade tänkt er en lugn och behaglig första tid med ert vädursbarn, så…är det föga troligt. Istället blir det en febril jakt på aktiviteter som kan stimulera ert barn och hålla det sysselsatt i sisådär…en kvarts minut. Bebisen kan ligga på skötbordet och skratta åt era lustiga grimaser i flera sekunder, om det vill sig väl, men snart börjar han leta efter något roligare. Ta det inte personligt. Häng upp allt ni kan hitta vid skötplatsen, allt möjligt, bara det är intressant att se på under den minut blöjbytet varar (för ni lär er snart att göra det i rekordfart). För att orka med det här tempot är det bra om man får sova. Det håller inte väduren med om. Han har inte tid att slösa bort sitt liv på sömn. Istället är väduren ivrig efter att få utveckas och lära sig nya färdigheter. Väduren lär sig snabbt, omöjligt vore det annars med tanke på hans tålamod, och han hoppar gärna över steg i utvecklingen. Kryper gör han kanske inte alls, utan ställer sig upp direkt. Och står det nån vacklande nybörjargångare bredvid i samma ålder, tar väduren glatt kamraten i hand och visar hur man gör. Antingen kompisen vill eller ej.
Oxen Här har vi en som trillar in i fasta rutiner direkt och gärna håller fast vid dom. En oxe är inte särskilt förtjust i förändringar, så läggning vid samma tid varje kväll, regelbundna måltider och inte alltför spontana infall håller en oxe nöjd. Det tacksamma med en oxe är att hon är lätt att ha koll på. Sätt henne på ett ställe, så sitter hon kvar där tills ni kommer tillbaka. Det betyder ju inte att det är läge för en golfrunda, precis. Men en oxe är trög och lite tung i gumpen och det kan ju vara skönt den första tiden att veta var hon är. Så kan man åtminstone göra något annat en liten stund. Som att borsta tänderna ifred. Är du road av att slappa blir matningsstunderna en lisa för själen. Oxen är en grundlig varelse, så hon kommer att ligga länge i din famn och äta sig helmätt. Och när hon har gjort det, tar hon en skvätt till, för säkerhets skull. Oxen bunkrar gärna upp för framtida behov, så halvätna äppleskrottar och grönskimrande gamla mackor i lådor och skåp är spår som avslöjar en snart ettårig oxes framfart.
Tvillingarna Bråttom har tvillingen, han är alldeles för rastlös för att ta saker i den ordning de kommer. Det där med att först lära sig krypa, sen stå upp, gå utefter möbler och gå på egen hand först därefter – ska det verkligen vara nödvändigt? Man kan väl pröva lite av varje samtidigt? Nå, man kan i alla fall försöka. Tvillingen är så nyfiken på allt, att han har svårt att hejda sig, och det behöver han ju heller inte. Han är en glad och livlig liten krabat. Skulle han inte lyckas bygga det där tornet så högt som han hade tänkt, utan det bara rasar, fortsätter han obekymrat med nåt annat. Han var ju ändå igång med att pilla bort ögonen på den där kaninen. Fast nu är det nog dags att röja blöjorna ur påsen igen… Tvillingen går gärna på olika aktiviteter, öppna förskolan, babysim, kaféer. Han älskar att träffa nya människor och är en riktig charmör som slår sig i slang med vem som helst. Han kan matas överallt, det är bara bra att det finns annat att göra och titta på samtidigt som han äter. Så det inte blir för tråkigt. Att skaffa barnvakt till en sån bebbe är inga problem, han är öppen för allt nytt.
Kräftan Om det är någon som ligger njutningsfullt uthälld, naken på en madrass när BVC anordnar baby-massage, så är det en liten kräftbebis. Det finns en stark exhibitionistisk ådra i kräftan, som lär visa sig mer senare, men som redan när det finns möjlighet att gå med rumpan bar gör sig gällande. Det är helt enkelt ett skönt naturligt tillstånd som man egentligen bara tillåts njuta av fullt ut som bebis. Och det gör kräftan. Därför är hon heller inte så förtjust i blöjor, särskilt inte när de är blöta. Kräftan trivs bäst hemma, att skaffa barnvakt första året är ingen god idé. Hon sover helst hos mamma och pappa, inte i egen säng, och när hon matas vill hon ha lugn och ro. Så några caffelatte lär det inte bli under föräldraledigheten, om de inte görs hemma i egen maskin. Kräftan är överlag lite osäker på sig själv. Hon tror inte riktigt på att hon kan förflytta sig som alla andra gör, även när hon faktiskt har lärt sig att stå själv, så det behövs lite uppmuntrande tillrop innan hon vågar sig ut på sina första stapplande steg. Att hon sen kryper baklänges är inget att fästa sig vid, det är bara naturlig kräftgång.
Lejonet Ser du en stor folksamling böjd över en barnvagn och hör förtjusta utrop och ojanden, rasslandet från blixtrande kameror och det belåtna kluckandet från en överförtjust bebis, så lär det ligga en lejonunge i vagnen. Ingen kan älska rampljuset som ett lejon och det är den mest naturliga plats i världen, ja, den enda, egentligen, för honom. Han är så stolt över sig själv att han blir kolossalt förvånad om andra inte fattar varför. Som en naturlig följd är det självfallet han som bestämmer. Rutiner, om maten duger, om blöjorna är designade på rätt sätt (som de ju kan vara nuförtiden), vad han och hans jämnåriga kompisar ska göra. Andra människor är liksom till för honom, så det vore ju konstigt om han skulle låta sig ledas av någon annan. Sådant kan ge vilken förälder som helst huvudvärk, men faktum är att föräldrar till lejonungar drabbas av någon slags åkomma där de faktiskt också anser sig enbart ha den funktionen att vara till för och passa upp den lille efter alla hans krav och nycker. Å andra sidan är lejonet en godhjärtad liten människa, som gärna ger bort sin bästa leksak till någon han uppfattar som behövande – och med lite tur, kan det vara du.
Jungfrun Här har vi en riktigt blygsam liten människa, som inte förväntar sig den minsta uppmärksamhet och blir jättegenerad när den kommer. För inte ska väl hon..? Jungfrun uppmuntrar inte direkt folk att fortsätta gulla med henne, utan ser reserverat oförstående ut när okända och, för all del, kända människor killar henne under hakan. Hon kan behöva en liten puff i kontakten med andra gelikar. Smicker är inte nödvändigt, men absolut uppmuntran, så att hon känner att hon duger. Jungfrun är ju perfektionist och det yttrar sig redan vid den här tidiga åldern. Det ska vara rent och snyggt omkring henne, ordning och reda, inget kladd vid matbordet och blöjorna ska bytas ofta. Att städa och plocka upp efter dagens värv gör hon med glatt humör och minutiös noggrannhet. Hon kommer att jubla den dag hon lär sig pincettgreppet – äntligen kan hon själv plocka upp de där dammtussarna som har retat henne i veckovis men som ingen har tid att göra något åt!
Vågen En bebis ligger utslagen med ena armen lättjefullt hängande i luften och blir matad i sin mammas famn, bredvid står en far i toga med ett palmblad som stillsamt fläktar den lille krabaten. En våg, garanterat en våg. För vågar njuter av livet, på ett lojt, avslappnat sätt. Allt ska vara skönt och behagligt, torrt i rumpan, svala kläder, smeksamma händer och dämpade röster. Vågen är ett fredligt tecken, som vill leva i ett harmoniskt hem utan alltför mycket kalabalik. Han orsakar ingen oreda själv heller, direkt, utan anpassar sig lätt efter de regler som gäller, är en mjuk och charmig person som inte skriker i onödan. Han blir omtyckt av alla. Det är bara om han blir ensam och uttråkad som vågen kan bli kinkig, för det är en social liten människa, det här. För det mesta har vågen lätt för att lära sig nya saker och tur är väl det, för annars är risken stor att han bara struntar i det där med att rulla runt från mage till rygg och vice versa, krypa och gå, för – är det verkligen värt besväret…gäsp..?
Skorpionen På samma sätt som en liten skorpion kan ligga i timmar och studera en solfläck på väggen med intensiv koncentration, kan hon med samma intensitet se rakt igenom dig och få dig att känna dig skitlöjlig när du gör dig till för att locka henne till skratt. För att inte tala om hur utomstående kan bli behandlade, BVC-personal har ingen lätt uppgift när de ska väga och mäta små individer av den här kalibern. Om skorpionen inte vill, blir det inga nya uppgifter i tillväxtjournalen. En skorpion ger sig aldrig och vore hon inte i ett sånt taskigt fysiskt underläge, så hade hon aldrig låtit sig kläs av och på och tvättas och petas i öronen och gud vet allt, vänta bara tills jag kommer i trotsåldern! Men den här enorma viljestyrkan kommer henne också tillgodo när hon ska lära sig det som bebisar nu ska lära sig det första året. Hon ger, som sagt, aldrig upp utan har hon gett sig den på att rulla från rygg till mage, ger hon sig inte förrän han kan det. Men låt henne gärna hantera de här kamperna ifred, hennes starka integritet gör att hon skulle uppleva det förolämpande att tampas med sina motgångar inför en road om än medkännande publik.
Skytten Här blir det till att ständigt gå med en kräkhandduk på axeln. För skytten vet inte när det är nog, han äter och äter och äter lite till och så, ooops, kommer det ut igen. Och då kan han mycket väl sätta i sig det igen, för det var ju ett väldans intressant och nytt utseende på det där nu då! Nå, utan att gräva mer i det, så är skytten lite halvfarlig med just denna egenskap att inte veta när något är nog, för det går gärna över i dumdristighet och bidrar till att hemmet måste barnsäkras flera gånger om för att i någon mån hindra bulorna från att skapa ett helt nytt utseende på den lille stackaren. Han är ju så ivrig att utforska och vill ständigt vidare. Kvick som en vessla kryper han iväg om du så bara blinkar en tiondels sekund längre än normalt. Han vill ständigt utvidga sitt utrymme i världen. Och vad ni gör, hindra honom inte. Detta är ett av skyttens mest befrämjande drag, så det är bara att stå ut och springa efter och göra undanledande manöver – det kan ju vara karaktärsdanande också för en förälder!
Stenbocken Stenbocken är en seriös person som förväntar sig en seriös attityd hos sin omgivning. Visst, man kan spexa med en stenbock också, men hon är kanske inte riktigt lika road som vissa andra tecken. Hon är mer koncentrerad på det som ska utföras och gör precis vad du ber henne om när du byter blöja eller försöker få på henne en omöjlig omlottröja. Hon förstår att du har problem och tar dina motgångar med samma jämnmod som sina egna. Lika seriös är stenbocksbebisen i sina försök till utveckling och att utvecklingen är uppdelad i vissa bestämda steg passar stenbocken alldeles förträffligt. Varför skulle man skynda på något, det är väl bättre att först lära sig krypa och sen gå. Och går krypandet inget vidare, så får man väl fila lite mer på det tills det sitter, därefter kan man pröva upprättstående. Jo, det är en förnuftig liten människa, det där. Hon är också lätt med rutiner. Gör på samma sätt och tala allvarligt om för stenbocken vad som gäller, så är hon snart inne i en behaglig lunk som ni kan ställa klockan efter.
Vattumannen När du precis pustar ut efter en lång natts sömn, väckt av din bebis först klockan fem på morgonen, och tror att NU har det blivit bättre, nu har han börjat sova hela natten… Så vaknar han varannan timme nästa natt och nästa… Och plötsligt sover han fjorton timmar… Och ska inte sova alls. Ja, så där kan ju envar bebis vara, men vattumanbebisen kan inte vara på något annat sätt. Nä, rutiner funkar inte. Nä, han gör inte som ni säger. Nä, han gör inte som någon annan säger heller. Och ja, det kan bli strid om minsta lilla småsak. Dygnet runt. I flera år. Men det är ju då folk tröstar en med att småbarnsperioden är så kort. Om man ser till hur länge universum har funnits. Till exempel. Man kan också trösta sig med att all denna envishet och halsstarrighet har det goda med sig att vattumanbarnet har potential att bli något stort här i världen. Han är en rebell och en pionjär, som går helt sin egen väg. Är det nån som lär sig krypa på axlarna i yogaställning eller liknande, nog är det en vattuman. Att han sen driver sina föräldrar till vansinne under tiden får väl närmast betraktas som priset ni får betala för att så småningom få en tryggad ålderdom.
Fiskarna En fiskbebis är omåttligt anpassningsbar, vilket kan vara skönt, rutinerna går snabbt in och hon låter sig förnöjt ledas runt i denna sin nya värld. Men det finns en förutsättning för detta: stämningen måste vara god! Det kan inte nog poängteras. Fiskar har ett sjätte sinne som är så utvecklat att de kan känna av minsta slumrande osämja som inte ens de berörda själva har förstått är på gång. Allt outtalat suger fisken åt sig, minsta skärpa i tonläge eller ett ögonkast som snabbt sveper förbi. Ingenting undgår en fisk. Att stressa iväg på någonting går inte heller, du ska inte inbilla dig att du kan dölja att du håller på att få en hjärtinfarkt genom att samtidigt tala lugnt och förtroendeingivande till fisken. Nej, hon genomskådar dig direkt och reagerar genom att bli gnällig och inte alls vilja någonting längre. Och hon är inte lätt att trösta, för hon tycker ju synd om sig själv också och bara det gör att hon gråter ännu mer. Men är fiskbebisen på gott humör, kan hon ligga långa stunder och betrakta regndroppar som faller på fönsterrutan, lyssna på något klassiskt musikstycke och drömma sig bort. Många fiskar blir konstnärer av något slag, så även om viljestyrkan inte är hennes mest framträdande drag, har hon tillräckligt mycket talang för att ändå komma långt här i livet.
Den här artikeln har publicerats i Föräldrar&Barn.
Comments