Eurovision Song Contest 2011

Düsseldorf, here we come! Eller Hier wir kommen, borde det väl heta? Det enda tyska uttryck jag egentligen kan från den ettåriga kursen på gymnasiet är “Was ist denn los” (och inte ens det kan jag nu, märker jag…). Men det kan man ju undra, annars, was ist denn los? Herr und Frau Bremen?

Det var populärt med tyska deckare på 70-talet också. En hette kommissarie Kessler. Han var verkligen ful. Och han såg verkligen ut som en kassler. Om det nu är det kessler betyder.

Men sen har det varit tyst om tyskarna. Tills förra året. Då de small till och kom med en anständig låt, för en gångs skull. Utan guldfärgade rymdkläder, skäggiga män och galna människor på permis. Förra året var det riktigt bra. Jag tippade bidraget som vinnare, som en av vinnarna, bör tilläggas. Och hon vann.

Men efter att ha sett semifinalerna börjar jag åter tvivla på tyskarnas förmåga i det här sammanhanget. Och då är det främst programledarna jag tänker på. Bonnigt och mediokert och så där läderhosenaktigt som man borde slippa på den här nivån. Men men, tyskarna vinner inte igen. Inte under det här seklet.

Men nu till finalen. Horoskopet är ställt. Och jag kan med glädje meddela att det pekar ganska säkert åt ett håll. Sen finns det en liten brasklapp som skaver, men den får vi ha som ett wild card.

I detta nu ligger fyra planeter i vädurens tecken. Det betonar vädurens egenskaper, så det är mycket styrka, tävlingsanda, framåtrörelse och initiativkraft. Men mindre av hänsyn till andra, ställa sig i kö och så vidare. Man vill vidare, framåt, inte stå still. Man vill handla.

I detta ligger en övertro på ens egen förmåga, man kan till och med få för sig att man är Jesus, om det vill sig illa. Trots att man kanske bara är en liten pojke (now we´re talking, eller hur..?).

Den här planetansamlingen ligger i det lekfulla femte huset och det gör att det barnsliga betonas, det lekfulla, lustfyllda, glädjen, kreativiteten, barnen… Det finns något naivt över det här, en barnslig nyfikenhet på det som kan vara skoj.

Så dels har vi det lekfulla, energirika, kraftfulla, hybrisaktiga, barnsliga parat med kamp, aggressioner och egotripp (som väduren också står för, liksom ledarskap). Men en annan sida av horoskopet betonar det fysiska, reella, förnuftiga, det man kan ta på. Man har liksom ordning på saker och ting. Ger ett prydligt och ordentligt intryck, någon man kan lita på, en som har fötterna på jorden. Och i detta ligger också en distans till känslorna. Man pratar inte känslor, man analyserar inte känslor, utan det är rakt på och konkret som gäller. Snarare handling än tankeverksamhet, alltså. Mer verkstad än snack.

Och i det förnuftiga ligger en känsla av ansvar. Det finns ett slags lutheranda, det vill säga man känner en plikt att göra något nyttigt. Samtidigt fokuserar man på gruppen, att det är en grupp som ska göra det, man ska göra det tillsammans och det ska vara till nytta för många. Någon måste ta ledningen för detta. Någon måste skapa rättvisa.

Jag vill påstå rättvisa för folket. Men man gör det en aning pekfingeraktigt. En stolt lärare/ledare.

Brasklappen jag talade om handlar om ascendenten i skorpionen, som ställer till det hela genom att dölja känslor på ett nästan krampaktigt sätt, att ha hemligheter och att knipa igen. Även brott, sex och död ställs i fokus med skorpionen.

Å andra sidan går ascendenten över i skytten framemot röstningen och då är vi inne på lärarrollen igen. Den som vill stort och som har visioner.

Och hur låter det här då? Fullständigt obegripligt? Njae, för mig är det solklart att Finland bör vinna. Låten handlar om en liten pojke som bestämmer sig för att gå ut och rädda världen. Han kan inte vänta och han tror sig om att kunna genomföra det. Sann naiv tro på sig själv, överdriver sin betydelse en smula men vill gott och inser att det måste göras (och det måste det ju), så han tar det stora ansvaret på sina axlar och går ut i världen liksom…vad hette han nu..?

Ja, jag vill inte på nåt sätt överdriva det finska bidraget eller Eurovision Song Contests betydelse, men visst är det  just i den här tävlingen såna här saker kan hända? Någon kan komma från ingenstans och se sådär gullig och snäll ut, sjunga om att rädda världen (minns Ein bisschen Frieden på 80-talet) och bli älskad och hyllad av miljoner tittare som just i den stunden, i den avstannande stunden, tror på vartenda ord han sjunger.

Can he do it? YES HE CAN!

Finlands sak är vår.

MEN… Man måste ju också gardera sig. Det kan ju hända att vädurens egotrippande segrar och då ligger Sverige och Ryssland bra till – de vet att de är bäst (?) och har inte självdistans som sin mest framträdande egenskap. Lite mildare form av detta har Ungern, men även den sångerskan har fokus riktat på sig själv: se på mig “What about my dreams?”. Jag tror nog att den låten skulle kunna bli hur bra som helst, men hon var väldigt blek i semin. Sen har vi några riktigt skojiga, lekfulla och energiska bidrag som appellererar till barn: Moldavien har cirkustema, Irland kör med dockteater (slår vad om att tvillingsbröderna redan finns som dockor) och Estland har en surrealistisk show med fest och sagor. Och jag säger bara det – än en gång – att LeKid skulle ha tagit hem hela Eurovision om de hade varit med, för de spelar på precis samma planhalva som Estland.  Så skulle Estland vinna, minns mina ord om LeKid!

Fast nu blir det ju Finland som vinner, förstås. 🙂

#düsseldorf #tyskland #moldavien #ungern #ryssland #astrologi #väduren #horoskop #estland #finland #irland #eurovisionsongcontest2011 #skorpionen #sverige