Horoskopet – en karta för livet

Jag har tidigare  berättat om hur tvärsäkra människor som inte tror på astrologi gärna är, inte minst när de får lov att banka vetenskapliga argument i huvudet på den stackars astrologen… Och det är helt ok med mig, var och en gör som den vill, men jag är ju inte mindre tjurig och övertygad än att jag gärna argumenterar tillbaka. En stund, i alla fall, tills jag helt enkelt tröttnar.

Folk brukar förkasta astrologin som något slags ödesbestämd religion. Om det nu är bestämt från början hur man är, så finns det ju ingen mening att försöka ändra på nåt. Och då är man dömd, på nåt sätt.

Jag brukar likna horoskopet vid en karta. Gärna en vägkarta. Låt säga att man har möjlighet att hitta vägen till sin drömstad på den där kartan, säg New York (för jag gillar New York). Man ser New York ligga där på en plats och ser alla stora trafikleder som för till staden. Man ser också en herrans massa mindre vägar som bryter av de stora och kanske så småningom också leder fram till New York, fast från ett annat håll. Det är fortfarande New York man kommer till, men det blev kanske en omväg. Det är kanske stora vägarbeten på vissa leder, som gör att man blir stillastående ett tag och inte kommer någon vart alls. Har man tur ser man en utväg och kan köra förbi hindret. Eller så stannar man bara och väntar. Tills stormen har blåst över. Eller bygget är klart och vägen farbar på ett säkrare sätt än innan. Kanske har nån helt plötsligt byggt ett stort hus mitt i vägen man trodde skulle leda till New York. Det hade man inte väntat sig. Vad gör man då? Stannar där man är och bygger sig ett eget hus? Eller kollar kartan igen och ser vilka möjligheter man har att komma bakom eller förbi huset.

En del kör av den stora vägen i tron att det de önskar sig i livet finns på en annan plats och när de väl kommer fram till den platsen, så är den kanske helt ok. Man har inte uppfyllt alla sina drömmar där, man har inte Broadway till exempel, men man trivs och njuter av livet ändå. Man kanske går på den lokala teatern runt hörnet istället.

Men somliga hamnar på en plats där de känner en underliggande tomhet, det fattas något i livet men man vet inte riktigt vad. Man tycks ha det man ska ha, men hjärtat ropar efter mer.

Så där ser jag gärna horoskopet och astrologin och i mina ögon blir det inte förutbestämt. Snarare är det så att man föds med ett New York i sig, alltså en potential som är bara ens egen, det man kan bli, det man har möjligheter till. Men hur det där New York ser ut är väldigt individuellt. Man kan ju till exempel ha en stor kreativitet inom sig, som man i livet helst bör ge utlopp för, men det är ingenting som säger att man måste bli världsstjärna inom något område för den sakens skull. Det kan vara att man ger utlopp för sin kreativitet i mindre sammanhang, bakar världes snyggaste pepparkakshus, kanske, och blir en poppis mamma till sina barn.

Men är det då inte förutbestämt när man har den där utvecklingspotentialen, man kan ju inte bli en okreativ person om man har det kreativa inom sig? Nej, eller jo, det kan man, men jag tror man skulle bli lyckligare om man utvecklade någon form av kreativitet i ett sånt fall. Man kan använda horoskopet till att hitta vägar till en sådan kreativitet, vilka andra egenskaper har man och hur kan de kombineras för att få fram en kreativitet. På det sättet kan man arbeta med sitt födelsehoroskop, som ett sätt att hitta vägen till det man har potential att bli och att komma tillbaka på vägen igen om man har kommit på avvägar.

Sen har man alltid friheten att avstå och kan få ett trivsamt liv i alla fall. Men möjligheten finns där. För alla.

Vill du ha en egen karta för ditt liv, beställ ett personligt horoskop i AstroShoppen.

#astrologi #horoskop #kartaförlivet #personlighetsutveckling