Mikael Wiehe-leader of the pack

Så var det dags för siste man ut i Så mycket bättre. Ikväll tar Mikael Wiehe över värdskapet. Och det har han väl längtat efter..!  Han är inte helt med på att följa andras nycker och idéer, och det har vi minsann märkt. Under hela seriens gång har han antingen oombeddd tagit på sig ledartröjan och kört sitt eget race eller maskat och försökt smyga sig undan gemensamma arbetsuppgifter. Båda dessa beteenden har fått mig att höja båda ögonbrynen i takt, för de rimmar rätt illa med bilden av arbetarklassens förkämpe med ideal lika höga som Eva Dahlgrens punkfrisyr på 80-talet. Wiehe har alltid kämpat för den lilla människan. Men det är väl då en jäkla tur att han har varit duktig på gitarr, så att han har sluppit att anstränga sig rent fysiskt och tvingats slita sida vid sida med sina olycksbröder och producera både blod, svett och tårar. I gemensam kamp mot borgarpacket, som bara sitter på sina feta rumpor och väntar på att pengarna ska rulla in. Ja. Så kan det bli. Med åren.

Men ska jag vara ärlig så tycker jag faktiskt att Mikael Wiehe har bjudit på jäkligt bra låtar och tungsköna arrangemang. Om man bortser från Laleh, som gör allting så smärtsamt vackert, har Wiehe varit klart bäst och mest innovativ med de andras låtar. Jag menar, det vill till att gå från knarriga progglåtar från 70-talet till att tolka Lena Philipson och E-Type..! Det är bra jobbat av en äldre man, som Wiehe ju faktiskt är. Det är mycket musik i den karln.

Vi får se vad han hittar på ikväll. Jag skulle bli förvånad om det inte blir någon konkurrens av något slag. Det blir tydligt vem som är ledare ikväll, i alla fall, får se om de andra hinner med honom.

Något som kommer att skava lite ovant för Wiehe är att de andra gör något för honom. Han är ju van vid att styra skutan själv och gillar inte (andras) överraskningar. Som vädur har han dessutom väldigt svårt för att ta emot något, det ingår mer  i hans kontrollpersonlighet att ge. Så det blir intressant att se hur han klarar att få. Något så fint som andras tolkningar av hans låtar, dessutom.

Så mycket bättre är snart slut. Jag hissade ett varningens flagg redan i mitt första inlägg om att det inte skulle bli så vansinnigt lajbans. Det var inte någon tillräckligt bra blandning av stjärntecken (tre jordtecken, hallå..!) och personligheter. Ingen som stod ut eller drog igång de andra. Tomas Ledin försökte i första programmet, men stoppades genast av Lena Philipsons: “Nja, det är ju en dag imorgon också…”.

Så ja, det har varit ganska lamt. Jag saknar tonårsflirten mellan Christer Sandelin och September, de spännande tolkningarna och hitsen och till och med Lill-Babs tårar från första säsongen.

Så jag ser redan fram emot nästa säsong:

För då lånas Sanne Salomonsen in, denna levande och sprudlande kvinna med sitt rågarv, jävlar anamma och Nordens djupaste rockröst. Och – hon kan sjunga vad som helst.

Ola Salo sveper in och sprider glam och divalater (och ödmjukhet, en salig blandning) och musikalitet över tillställningen.

Owe Thörnqvist kan göra vad som helst av vilka låtar som helst och har ett ego lika stort som Gotland – det piggar upp.

Jill Johnsson är en så jäkla trevlig och mysig tjej med en av Sveriges bästa röster som hon kan använda till vilken genre som helst – och det är dags att hon får visa det.

Jamen Måns Zelmerlöv kan väl få lov att sprida lite koftglädje och bus, han går ju väl ihop med alla och är tillräckligt allsidig för att kunna sjunga de andras låtar på sitt eget vis.

Björn Skifs är en också en glad kille med rockröst och glimt i ögat.

Sen vore det ju dumt att inte slänga in Carola i ett sånt här sammanhang.

Sen är det bara att tända på..! Så mycket bättre.

#mikaelwiehe #tomasledin #evadahlgren #stjärntecken #astrologi #lillbabs #etype #såmycketbättre #september #lenaphilipson #christersandelin #vädur