Sveriges nationaldag och Sveriges horoskop
- Astrolog Lotta Rannevid
- 6 juni 2014
- 3 min läsning

Du gamla du fria, du älskade svenska land. Sverige är allt skönt på många sätt och idag, på nationaldagen, är det vackrare än någonsin, klätt som det är i sommarskrud. Jag älskar Sverige. Mest nu på sommaren, men även när det viner och blåser och man får skrapa rutorna i tjugo minusgrader på vintern. Hm. Nej, då är kärleken något mindre, kanske. Men visst är det fantastiskt att man kan älska ett land som är så pinande ibland. Men så är man ju också svensk. Och då biter man ihop.
Det är alltid svårt att ställa horoskop för länder. Vilket datum ska man välja? Det där blir alltid godtyckligt, för landet i sig har ju alltid funnits, men så händer något som ger det ett namn och en konstitution och kanske en kung och så har vi plötsligt ett datum. Jag väljer att använda det första datum som vi firar idag: den 6 juni 1523 då Gustav Vasa valdes till kung. Det är många som gör det och vi kan i alla fall kolla vad det för med sig när det gäller horoskopet för Sverige. Se om det känns rätt.
Och direkt tycker jag inte det, men är det något som förmodligen stämmer, så är det att Sverige är fött i tvillingarnas tecken, idag alltså. Solen stod i tvillingarnas tecken den 6 juni 1523 också. Det gör Sverige till ett land med tonvikt på det intellektuella: tankar, idéer, samtal och kommunikation. Kunskap och lärande står i fokus, liksom möten med andra människor. Men inga djuplodande möten där man går på djupet, utan snabba kontakter som vidgar nätverket och fyller på kunskapsförrådet. I dagens Sverige kan man klart se detta, tycker jag, vi har ett stort fokus på kunskap och är duktiga på att skapa nytt.
Men den där glättiga, sorglösa sidan hos tvillingarna kan jag inte riktigt hitta. Jag tycker snarare att vårt kynne är stenbockens: plikten framför allt och framförallt framför nöjen. Kanske är det vårt lättsinniga rykte från 70-talet som ligger här i tvillingarnas “flyga-från-blomma-till-blomma-mentalitet”.
Ascendenten, masken utåt, vår sociala roll, ligger i jungfrun och den är mer klockren: vi vill gärna ge ett prudentligt, städat och rent och duktigt intryck. Här har vi ordning på grejorna, här hittar ni ingen smuts, ingen korruption, inget mygel, inga ertappade fingrar i syltburken… Hmmm, tiderna förändras… Men vi VILL gärna tro. Och att andra ska tro. Att vi är dygden personifierad.
Kommer man bakom ascendenten hittar man tvillingen, den lite opålitlige, och på långt håll är det också den vi flaggar med. Inte undra på att man blir förvirrad… Vi vill uppfattas som lite skojiga och lättsamma, men kommer man till gränsen möter man Bror Duktig och tar man sig förbi honom stöter man återigen på mr Funny Guy. Hur ska vi ha det, egentligen?
Något som ytterligare förvirrar oss själva när det gäller den här önskade glättiga och sorglösa ytan är att vi har månen i fiskarna. Där ligger vårt världssamvete. Vi lider oerhört av att andra har det svårt och har ett stort behov av att hjälpa. Det är som om vi själva blir offer för någon slags skuld som har lagts på våra axlar. Vad är det vi känner skuld för? Att vi har det så bra? Är det därför vi inte får vara så där sorglösa? Ja, det är väl helt enkelt gamle Luther som sitter där och dinglar med benen…
Allt det här som vi känner för andra hindras av att vi inte har något bra sätt att uttrycka det på. Saturnus ligger och lurar i vassen och gör oss talträngda. Det är svårt att få omvärlden att förstå vad vi vill och menar. Så då passar det kanske bra med att vara neutrala – det är ändå ingen som begriper vad vi egentligen vill. (Hahaaaaa…)
Det blir svårt för oss med solen i tionde huset också, för där betonas vår starka drift att göra avtryck i världen. Att bli erkända. Det är oerhört viktigt för oss att folk respekterar oss och gärna ser upp till oss. Som de där omhändertagande…eller sorglösa och kvicka…eller de där renliga och ordentliga människorna…
Ja, jösses, ja må vi leva, men det är något förvirrat…
Yorumlar