Vaddå – jag är väl ingen typisk kräfta!
- Astrolog Lotta Rannevid
- 5 jan. 2012
- 2 min läsning

Så här ser det alltså ut, horoskopet. Eller ett horoskop, ska jag väl säga. När man föds befinner man sig som en liten prick mitt i mittersta cirkeln. Tvärs över, från höger till vänster, går en linje som kallas ascendenten. Till vänster visar den vilket tecken som steg vid horisonten i det ögonblick man föddes. Är du lite bildmässig kan du alltså tänka dig att du själv befinner dig i mitten och på horisontlinjen. Det du ser ovanför, den övre halvan av horoskopet, är himlen över dig när du föds. Och det som är under horisontlinjen är himlen under dig, så att säga. De olikfärgade områdena runt cirkeln är stjärntecknen och krumelurerna innanför dom – planeterna. Alltså ligger alla planeter i varsitt stjärntecken och beroende på vilket, så beter de sig lite annorlunda. Cirkeln är också indelad i tårtbitar, som är husen , dvs olika områden i livet. Beroende på vilket hus planeterna befinner sig i, verkar de inom olika områden i ens liv också.
Så många detaljer finns det alltså i ett horoskop. Att bara prata om stjärntecken är, som du förstår, ett mycket begränsat sätt att prata om astrologi. Även om det är både kul och träffande.
Men det finns ju dom som säger att de absolut inte känner igen sig i sitt stjärntecken. Och nej, det kan jag gott förstå. För man är ju inte bara sitt stjärntecken, utan som synes ovan en hel del massa annat också. Inte minst viktig är ascendenten. Det är oftast den man möter först, den som bekanta tar fasta på, den mask man bär utåt i det sociala livet. Eller snarare sociala roll. Den innersta delen, det stjärntecken man är född i, visar man inte upp första gången man träffar en ny bekantskap, utan den växer successivt fram med tiden man lär känna varandra. Det är därför man kan utbrista: “Du måste vara våg, så velig som du är!” och möta ett totalt oförstående från personen som drabbas av en sådan anklagelse. Och som visar sig vara en bestämd oxe. Då kan man titta lite närmare på ascendenten, så kanske den träffar bättre.
Barn visar nästan bara sin ascendent, ja, ända upp till trettio års ålder är det egentligen den som dominerar. Det beror på att ens eget stjärntecken utvecklas i takt med att man själv växer och mognar. Man växer, så att säga, in i kostymen.
För meningen är – med livet – att man ska bli sitt stjärntecken. Enligt astrologin, vill säga.
Du kan beställa ditt eget personliga horoskop i AstroShoppen.
Comments