Vem kommer efter Juholt?

Följande inlägg skrevs inför förra årets val av partiordförande för socialdemokraterna. Men även om de aktuella kandidaterna kanske inte är lika aktuella idag, säger i alla fall de statistiska resultaten något om vartåt det blåser. Eller borde blåsa. Får väl hoppas att socialdemokraterna lyssnar på mig den här gången. Hahaaaaa…

Idag har några toppkandidater till partiledarposten för socialdemokraterna presenterats i olika tidningar. Där nämns bland annat Per Nuder och Veronica Palm. De är rätt olika. Per Nuder har varit i partiet så länge att han kvalificerar sig för att säga “partit” medan Veronica Palm benämns som en frisk fläkt (och sexsymbol, naturligtvis, hon är ju kvinna och vacker). För att reda ut vem det blir har vi tittat på hur det har sett ut på partiledarposten genom åren. Och då blir Veronica Palm ny partiledare. Om valet nu står mellan dessa två, vill säga.

I socialdemokraternas begynnelse var Hjalmar Branting. Han var skytt och man kan väl formoda att det krävs ett eldtecken för att få fart på en rörelse av det slaget.  Man siktar högt och vill nå toppen. Utmaningar är det bästa man vet som skytt och vad kan vara en större utmaning än att driva ett parti som befinner sig i sin linda? Som skytt är man också pedagog och har förmåga att sprida sina kunskaper.

Branting efterträddes av Per-Albin Hansson, vår käre landsfader som skapade folkhemmet. Han var skorpion, så det måste ha funnits med en hel del makt i hans ambitioner. Skorpioner är sluga strateger och ger sig inte förrän de har fått igenom det de vill. 

Efter Per-Albin kom den alltid lika underhållande och bitska Tage Erlander, känd för sin svada. Att han var tvilling är inte förvånande, för han var en ordens mästare och säkert en riktig festprisse eller i alla fall en talang i sociala sällskap. Mycket skedde här i tanken, för tvillingarna är lufttecken med betoning på tankarnas och idéernas värld.

När vi går mot 70-talet kommer Olof Palme in på scenen som partiledare, en vattuman med egna och okonventionella idéer med oftast ideologisk förankring och engagemang. Vattumän går sin egen väg utan att bry sig om hur andra uppfattar dom och de kan sätta sig fullständigt på tvären om det har fått en idé de tror på.  Och man kan inte säga annat än att Palme var kontroversiell på många sätt.

Efter honom fick Ingvar Carlsson snabbt träda in på scenen och då var vi tillbaka i makt och strategier igen. Ingvar Carlsson är skorpion, liksom Per-Albin och var nog knappast den käcke lille skolgosse som i alla fall jag på den tiden, ungdom som jag var, uppfattade honom som. Nej, snarare en person som noga övervägde sina steg och sen gick genom eld och vatten för att uppnå det han ville.

Ingvar Carlsson lämnade så småningom över till en vattuman igen, denna gång Göran Persson. Även han, liksom Olof Palme, en man med egna idéeroch  med drömmar om att driva utvecklingen framåt på exakt det sätt han själv hade bestämt. Vattumannen kan gott betraktas som bufflig, eftersom man inte direkt skiter honom på näsan utan att bli skiten tillbaka.

När Göran Persson drog sig tillbaka blev Mona Sahlin äntligen (för det var ju dags långt innan) partiledare. Här kom så en mjuk och inkännande fisk, som kanske inte alltid var så glasklar i sina ambitioner. Fiskar är ofta svåra att förstå och det beror mycket på att de känner in hur de tänker och sen har svårt att berätta hur det har känt in hur de har tänkt. Om du förstår… Nä, just det. Vattentecken med känslorna på utsidan, alltså.

Och nu är det då dags för…vad? Jo, om man tittar på de astrologiska elementen, så har partiledarposterna (om man bortser från Branting som nästan måste ses som ett undantag i det här sammanhanget) dominerats av: vatten, luft, luft, vatten, luft, vatten.  Alltså: skorpion, tvilling, vattuman, skorpion, vattuman och fisk. Det logiska borde därför vara att en vattuman tar över nu. Å andra sidan (jag är våg, håll ut), så kan det bli dubbelt vattentecken nu och därför bli en fisk.

Det kluriga är att vi har en fisk och en vattuman som ledande kandidater just nu.

Och nu vet jag att Per Nuder så sent som idag har sagt sig inte vara intresserad av att bli partiledare överhuvudtaget, men vad är det värt i socialdemokraternas värld när det gäller val av partiledare?

Per Nuder är född i fiskarnas tecken. Veronica Palm är född i vattumannens tecken. Case closed.

Det mest logiska vore alltså att Veronica Palm tar hem bucklan den här gången. Om inte annat för att socialdemokraterna behöver nån med nya idéer som kan föra partiet in i framtiden. Då krävs en vattumans originella idéer. En fisk är mer av en följare än ledare, en solidarisk anhängare, javisst, men helst inte partiledare.

Per Nuder har dessutom månen i väduren och mars i lejonet, vilket gör hans behov av att framhäva sig själv nästan olidligt.  Veronica Palm, däremot, har sin måne i stadiga stenbocken,vilket tyder på att hon gör saker mer av plikt och ansvar än för att promota sig själv. Hon har också mars i skytten, vilket brukar tyda på en viss faiblesse för äventyr och utmaningar, vore inte det nåt för det gamla socialdemokratiska partiet?

Ps. I rättvisans namn ska också nämnas att vi har två andra vattumän att välja bland, nämligen Ylva Johansson och Thomas Östros och en liten fisk vid namn Sven-Erik Österberg. Så än är inte loppet kört. Även om jag är tvärsäker.

#håkanjuholt #partiledare #efterjuholt #socialdemokraterna #astrologi